Rasstandard - Lagotto


FCI rasstandard nr 298
ORIGINALSTANDARD 1996-07-24
FCI-STANDARD 1996-07-24; engelsk översättning
SKKs STANDARDKOMMITTÉ 1997-02-19.

Ursprungsland/hemland:
Italien

Användningsområde:
Lagotto är specialiserad för att söka tryffelsvamp, i alla sorters marker.

FCI-klassifikation:
Grupp 8, sektion 3: vattenhundar.

Bakgrund/ändamål;
Lagotto romagnolo har fått sitt namn dels från provinsen Romagna, dels från ordet lago= sjö, flod eller vattenmark. Rasen har mycket gamla anor som apporterande vattenhund och var välkänd i Comaccios lågländer och marsklandet runt Ravenna redan på 1400-talet. Sedan den tiden har de enorma sumpmarkerna successivt dikats och torrlagts till brukbar åkerjord. Det fick till följd att även lagottons förutsättningar successivt ändrades. Från att ha varit vattenapportör omskolades rasen till att leta tryffel, något den hade naturlig fallenhet för. Det ledde till att rasen spreds utanför Romagna-området.

Helhetsintryck;
Lagotto skall vara en liten till medelstor hund, välproportionerlig med robust konstruktion och rustikt utseende. Den skall ha en kompakt, ullig och krulligt lockig päls.

Viktiga måttförhållanden;
Hunden skall vara nästan lika hög som den är lång, dvs. nästan kvadratisk.

Uppförande/karaktär;
Lagotto har en naturlig fallenhet för sök och dess goda näsa har gjort den mycket effektiv vid tryffelsökning. Rasens tidigare jaktinstinkt har avlats bort varför den i sitt nuvarande arbete inte blir distraherad av viltvittring. Lagotto skall vara foglig, lättsam, entusiastisk och mycket tillgiven sin ägare samt skall den vara lättlärd. Den är en mycket bra sällskapshund som också varnar vid misstanke om inkräktare.
Huvud
Huvudet skall vara medelstort och ovanifrån sett trapetsoidformat (triangelform med 1 kapad udd; geometrisk figur använd för att illustrera det tvärt avhuggna nospartiet). I profil divergerar skallens och nosryggens plan något.

Skallparti: Skallen ska vara bredast mellan okbågarna, bredden skall vara densamma som dess längd. Sett från sidan, mätt från nackknöl till stop, skall skallen vara längre än nospartiet. Skallen skall vara något rundad och tenderar att plana ut något mot nackkölen som inte är särskilt uttalad. Ögonbrynsbågarna skall vara tydligt markerade och pannbenet skall vara uttalat. Skallens mittfåra något markerad.

Stop: Stopet skall inte vara för tydligt markerat.

Nostryffel: Nostryffeln skall vara stor, rund och med breda, öppna och flexibla näsborrar och mittfåran skall vara kraftigt markerad. Sedd i profil, skall nostryffeln ligga i plan med nosryggen och endast svagt skjuta ut framför nospartiet. Färgen varierar från blekt till mörkt brun, beroende på pälsfärg.

Nosparti: Nospartiet skall vara tämligen brett och kortare än skallen. Se MÅTTANGIVELSER. Djupet skall endast vara något mindre än längden. Nospartiet skall vara svagt kilformat med en tämligen trubbig, rak profil. Nosryggen skall vara plan.

Läppar: Läpparna skall inte vara utpräglade; de skall vara tämligen strama så att nospartiets undre profil utgörs av underkäken. Sedda framifrån skall läpparna bilda breda, halvmånformade bågar. Färgen på läppränderna varierar från blekt- till mörkt brunt, beroende på pälsfärg. Läpparna ska vara täckta av långa, tämligen borstiga mustascher.

Käkar/ tänder: Käkarna skall vara kraftiga med raka sidor och tämligen bred underkäke. Fullständigt sax- eller tångbett. Obetydligt underbett accepteras. Tänderna skall vara välutvecklade och vita.

Kinder: Kindmuskulaturen skall vara flat.

Ögon: Ögonen skall vara tämligen stora, rundade, inte utstående och med väl intilliggande ögonlockskanter samt tämligen brett ansatta. Ögonfärgen varierar från ockra (ljust gul) till hasselnötsfärg och mörkbrunt, beroende på pälsfärg. Färgen på ögonlocksränderna varierar från blekt- till mörkt brunt, beroende på pälsfärg. Ögonfransarna skall vara mycket uttalande. Uttrycket skall vara alert, uppmärksamt och livligt.

Öron: Öronen skall vara medelstora och i proportion till huvudets storlek. De skall vara trekantiga, med rundade spetsar, breda vid ansättningen som skall vara något ovanför okbågarna. Hängande när hunden är i vila, aningen lyftade när hunden är uppmärksam. Om öronen dras framåt mot nostryffeln skall de nå till en fjärdedel av nospartiets längd. Öronen får inte vara korthåriga, se PÄLS.

Hals: Halsen skall vara kraftig och muskulös utan att vara grov med oval form. Den skall vara väl ansatt, ha svag nackböj samt vara utan tendens till hakpåsar. Hos hanhundar kan halsen omkrets nästan nå dubbla halslängden.

Kropp
Kroppen ska vara robust och kompakt och längden skall vara nästan densamma som mankhöjden.

Rygglinje: Rygglinjen skall vara plan från manke till höftben.

Manke: Manken skall ligga högre än höftbenen. Mellanrummet mellan skulderbladsspetsarna är inte särskilt tätt, men de ligger tämligen högt och sträcker sig bakåt.

Rygg: Ryggen skall vara plan och mycket muskulös.

Ländparti: Ländpartiet skall vara kort, mycket starkt och sett i profil ha en svag välvning. Bredden skall vara densamma som, eller något mer än längden.

Kors: Korset skall vara långt, brett, muskulöst och slutta svagt.

Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara välutvecklad och nå ned till armbågarna. Trots att den är tämligen smal i fronten skall den öka i omfång från sjätte revbenet och bakåt.

Underlinjen: Underlinjen skall vara rak, lång och buklinjen endast svagt uppdragen.

Svans: Svansen skall varken vara för högt, eller för lågt ansatt. Den skall gradvis avsmalna mot spetsen. Utdragen skall den knappt nå ner till hasorna. I vila skall svansen bäras i sabelform. När hunden är uppmärksam skall svansen tveklöst bäras upprest. Under arbete eller när hunden är upphetsad får svansen bäras glatt över ryggen men aldrig ringlad.
Extremiteter
Framställ

Skulderblad: Skulderbladen skall vara långa, väl tillbakalagda, muskulösa och kraftiga. De skall ligga tätt an mot bröstkorgen men vara rörliga.

Överarm: Överarmarna skall vara muskulösa, ha tunn benbyggnad och vara lika långa som skulderbladen.

Armbåge: Armbågarna skall ligga an mot kroppen, men inte för tätt, och vara täckta med tunn hud. De skall, liksom överarmarna, ligga på kroppens medellinje. Armbågsknölarna skall ligga på samma vertikallinje som skulderbladens bakre sida.

Underarm: Frambenen skall vara långa, fullständigt raka, sedda framifrån såväl som från sidan. Benstommen skall vara stark och kompakt, i genomskärning skall benbyggnaden vara oval.

Handlov: Handlovarna skall följa underbenens vertikala linje. De skall vara spensliga, robusta och flexibla. Ärtbenet skall var mycket framträdande.

Mellanhand: De skall vara elastiska, synas mindre och tunnare jämfört med underarmarna. Sedda från sidan skall de bilda en vinkel mot marken om 75 - 80 grader.

Framtassar: Framtassarna skall vara något rundade, kompakta med knutna, höga tår. Klorna skall vara starka och böjda. Trampdynorna skall vara välpigmenterade. Huden mellan tårna skall vara mycket kraftig.

Bakställ;
Bakstället ska vara väl ställt, kraftfullt och i proportion till hundens storlek.

Lår: Låren skall vara långa med tydligt framträdande och definierade muskler. Lårbenet skall vara tydligt vinklat med 80 grader mot horisontallinjen. Vinkeln mellan bäcken- och lårbenet skall vara 105 - 110 grader. Lårbenet skall ligga parallellt med kroppens medellinje.

Knäled: Knäledsvinklarna skall vara mellan 130 - 150 grader.

Underben: Underbenen skall vara något längre än lårbenen. De skall vara muskulösa och ha god benstomme. Musklerna skall vara väl definierade. Underbenens vinkel mot horisontalplanet skall vara från 50 till 55 grader.

Has: Haslederna skall vara parallella, breda, tjocka, smidiga och med tydligt avtecknad benstruktur. Vinkeln i hasleden, mellan underben och mellanfot, skall vara ca 140 grader.

Mellanfot: Mellanfoten skall vara tunn, rundad och rakt ställd mot marken.

Baktassar: Baktassarna skall ha en mer oval form än framtassarna och tårna skall inte vara lika högt välvda.

Rörelser;
Rörelserna skall vara jämna med ett energiskt och raskt trav.

Hud;
Huden skall vara smidig, stramt åtliggande över hela kroppen utan veck eller rynkor. Den skall vara tunn med knappt underhusfett. Pigmenteringen på slemhinnor och trampdynor kan variera från blekt- till mycket mörkt brunt.

Päls;
Pälsen skall vara ullig och forma tjocka, ringformade lockar jämnt över hela kroppen. Underullen skall synas under lockarna. Pälsen på huvudet och kinderna skall vara längre, inte lika hårt krullad, och forma prydliga ögonbryn, mustascher och skägg. Även kinderna är täckta med tjock päls. Pälsen på öronen tenderar att ha lösare lockar, men den måste vara mycket vågig och även insidan av öronlapparna skall vara pälsbeklädda. Om pälsen inte klipps tenderar den att bilda filtplattor; därför måste en fullständig nerklippning göras minst en gång årligen. Hopfiltad päls och underull skall avlägsnas regelbundet.

Pälsstruktur: Pälsstrukturen skall vara ullig, med en något grov struktur på toppälsen som formar lockarna. Pälsen och ullen skall vara vattenavstötande.

Färg: Smutsvit, enfärgad eller med bruna eller orange markeringar. Vissa kan ha enbart en brun eller mörkt brun mask. Brunskimmel, enfärgat leverbrun i alla nyanser eller enfärgat orange.

Storlek/vikt
Mankhöjd:
Hanhundar: 43 - 48 cm, idealhöjd 46 cm
Tikar: 41 - 46 cm, idealhöjd 43 cm
1cm +/- tolereras.

Vikt:
Hanhundar: ca 13 - 16 kg
Tikar: ca 11 - 14 kg

Måttangivelser
Huvudets längd skall vara 4/10 av mankhöjden.
Skallens längd skall vara med än 50% av hela huvudet längd.
Nospartiets längd är 2/10 mindre än skallens längd (ca 44% - 56%).
Halsens längd skall vara något mindre än hela huvudets längd.
Skulderbladens längd skall vara ca 30% av mankhöjden.
Skuldervinkeln skall vara ca 52 - 55 grader.
Vinkeln mellan skulderblad och överarm skall vara mellan 110 till 115 grader.
Överarmens vinkel mot horisontalplanet skall vara 58 - 60 grader.
Bröstdjupet skall vara mindre än 50% av mankhöjden (ca 44%).
Strålbenens längd skall uppnå 36% av mankhöjden.
Lårbenens längd skall uppnå 35% av mankhöjden.
Underbenens längd skall uppnå 36% av mankhöjden.
Korsets lutning skall vara ca 25 till 30 grader.

Fel;
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Allvarliga fel:
Parallella plan mellan skalle och nosparti.
Dish face ("uppnäsa").
Uttalat underbett.
Nostryffel med fläckig pigmentering.
Skelögdhet.
Päls som inte är lockig, eller päls som är helt nerklippt.
Svart, eller svartfläckig pälsfärg.
Sporrar på bakbenen.
Kuperad svans.
Mankhöjd som under- eller överstiger angivna mått.

Diskvalificerande fel:
Överbett.
Fullständigt avpigmenterad nostryffel (albinism).
Blå ögon.
Snörformad päls.

Testiklar;
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade normalt belägna i pungen.